ska man kanske ta och byta soffan som jag legat i precis hela dagen mot sängen? det känns ju som att det börjar bli dags, rent tidsmässigt. känner att den här dagen kan kastas i soperna för att den var så värdelös. kan känna panik av att inte ha något alls att göra men ändå inte göra något åt det. en hel ledig dag som man hade kunnat fylla men massor av roligt har bara passerat. men om man vänder på det, så är det här sista gången på nästan ett halvår som jag ens kan tillåta mig själv en sån här dag. för på måndag är jag tillbaka i pluggland (som jonna kallar det) och då startar mardrömmen. jag hoppas dock att det inte kommer bli så mardrömslikt som alla får det att verka.
det återstår att se om jag i mars och april gör något annat än grinar när jag skriver här.
godnatt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar