har just sett reprisen av "så mycket bättre". fantastiskt program. timbuktu är en jäkligt skön snubbe och den där e-type, han har jag ju en gång i tiden skrivit kärleksbrev till eller fan-brev. vad jag dock inte vet eller minns är om jag någonsin skickat iväg det. men det skulle ju inte förvåna mig. jag gillade honom jättemycket när jag var liten.
jag kanske bara inbillar mig men det känns som det vänder nu. jag mår inte bra men jag mår mycket mycket bättre. det här var fanimej sista gången jag upplevde detta helvete. och detta var värsta omgången jag någonsin upplevt. visst, sen postop kommer jag inte vara så himla glad och lycklig men då är det ju trots allt överstökat och en naturlig process. det här är bara sjukt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar